För det är ju kvinnodagen och så
När Krille kom hem idag så gav han mig tulpaner, röda papegojtulpaner. För att våra blommor på bordet blommat ut och för att det ju är kvinnodagen och så... :)
Jag kan tyvärr inte påstå att jag egentligen vet vad kvinnodagen innebär eller varför den egentligen instiftades. Jag är inte den personen som normalt heller aktivt brukar diskutera feminism, kanske för att jag anser mig leva ett ganska jämställt liv och att Sverige ändå känns som ett ganska jämställt land?
Jag vet att många kan reta sig på aggressiva feminister som höjer rösten men kanske just för att jag inte är sån så uppskattar jag desto mer de som orkar ta den fighten. Ni har säkert läst henne tidigare men Hanna Hellquist som skriver krönikor för DN är den outröttlige feministen och jag rekommenderar att läsa hennes oputsade ärlighet: http://www.dn.se/blogg/pa-stan/skribent/hellquist/
Utdrag ur Hanna Hellquists krönika i DN den 27/1- 12.
Den genomsnittliga svenska kvinnan heter Maria Johansson, är 42 år och jobbar inom vården. Hon tjänar 23 300 kronor i månaden. Hon har två barn; en son som heter Simon och är 15 år och en dotter som heter Emma och är 12 år.
Maria är gift sedan 12 år tillbaka. Hennes man tjänar 32 000 kronor. Maria och hennes man bor i en villa som är taxerad till 1 326 000 kronor och de äger en silverfärgad Volvo av 1999 års modell. ”Om Maria får bestämma så kommer deras nästa bil att vara röd. Under året kör de 1 240 mil.”
Ovanstående fakta om medelsvensson finns att läsa i ”Statistisk årsbok för Sverige 2012” som kom ut förra veckan. I boken har statistiken för 2011 sammanställts och svart på vitt är det här otroligt jobbig och sorglig läsning, för alla. För mig är det naturligtvis tråkigt att läsa att Marias man, fortfarande 2011, FORTFARANDE tjänar nästan 9 000 kronor mer än sin hustru, och det är självklart riktigt störande läsning för dem som hävdar att feminismen egentligen inte behövs eftersom vi redan lever i ett jämställt samhälle. Det finns helt enkelt ingen som tycker att ”Statistisk årsbok för Sverige 2012” är en särskilt rolig bok.
